Har du hört?

Blommor till hjältegravarna

Berit Bergström-Jansson berättar:

Skolan i Vohls var den första som fick åka genom Porkala våren 1956. Jag gick på fjärde klassen och vi plockade vitsippor i Vohls innan vi åkte. Jag fick lägga min bukett på hjältegraven i Degerby. Min skolkamrat Liselott, numera Maria Jansson, fick lägga sin bukett på hjältegraven i Kyrkslätt. Den här resan var viktig för vår lärare som hette Artur Söderlund och hade varit lärare i Strand skola i Degerby. Vi var inne på Pellas mittemot kyrkan i Degerby. Där fanns en huggkubbe med blod på, ryssarna hade nackat hönor där.

Berätta mera...

?
Maijala
!
Marjatta Liesjärvi var på semester en vecka sommaren 1960 i Degerby. - Vi hyrde ett hus vid havet, som var i dåligt skick, berät...

Senaste från bloggen

Kyrkan och korset

Med anledning av att Degerby kyrka den 18 oktober fick sitt förgyllda kors på plats publicerar vi här Dbr HÄNT 844en kolumn från Svenska pensionärsförbundets tidning God Tid septembernummer.

Möte med guldkänning

”Jag tröttnar aldrig på att häpna över hur intressant ett vanligt människoliv är!”

Skriver Svetlana Aleksijevitj i Tiden second hand och har så rätt så satsen borde vara präntad i versaler inför varje redaktionsöverläggning, där det mesta brukar handla om jakten på något ovanligt, enastående och framför allt intresseväckande.

Vanliga människor finns ju inte. Vi är alla ovanliga och enastående på vårt eget speciella vis.

Det gäller bara att ställa de rätta frågorna.

Fast någon enstaka gång behövs inte ens det.

Som en kulen vårdag på en grusgång invid Degerby kyrka.

Det har äntligen blivit dags att förgylla korset på kyrkspiran. Det räckte inte pengarna till för när kyrkan restaurerades efter den sovjetiska marinbasens elva år då det föregående, förgyllda korset försvann.

Det kommer att visa sig att pengarna inte heller räckte till en del annat. Men det vet vi inte när vi står där och huttrar i snålblåsten medan kranbilen prövande lyfter den svajande manskapskorgen allt högre.

Däremot klarnar det snart att mannen till vänster om den närmaste gravstenen vet en hel del om guld. Det är nämligen hans företag som ska ansvara för förgyllningen.

  • Guld är den enda metall som inte uppstått på jorden – den kom från rymden i samband med den första stora explosionen, och blev den eftertraktade vara Salomo talar om i Uppenbarelseboken. En hälsning från meteoriterna, en metall som aldrig sedan dess förändrats, säger han.

Det finns ju mycket man aldrig tänkt på när det gäller guld, annat än i fråga om pris, smycken och medaljer och det sorgliga faktum att jakten på guldtänder brukar resultera i uppgrävda gravar på erövrade områden.

  • Guldet är en sakral metall, med speciella egenskaper som talar direkt till människors sinnen, väcker förtroende, fortsätter mannen och påminner om hur härskare i alla tider med guldet köpt sig till lydnad och tillit. Från de ryska tsarerna till ledare  på andra håll, alla har de omgett sig med guld - ända in i president Trumps sovrum.
  • Och kyrkan, särskilt den ortodoxa, tillägger han.

Kranbilen har bytt plats och sanningens minut om korset är inne. En enkel trästomme täckt av material som väder och vind tunnat ut till något pappersliknande. Så kan det gå när pengarna sinar.

På kyrkans parkeringsplats är det ingen konst att ta reda på vilken bil som tillhör mannen som bjöd på ett möte med guldkänning.  Det är den vita Toyotan med tillverkarens logo förgylld.

I september ska ett förgyllt kors på ett likaledes förgyllt klot överst på kyrkspiran igen vaka över Degerbyborna. Det beskedet ger förgyllarmästaren själv, Raimo Snellman, för det var ju han. Legendarisk i sin bransch och bland mycket annat också anlitad för att ge Mauno Koivistos åtta ton tunga gravvård dess guldmönster under det fyndiga arbetsnamnet Manuaali.

Raimo Snellman bjuder också en viss tröst för dem som sörjt det kors ryssarna snodde:

  • Guld kan formas till så tunna skikt att det inte lönar sig att skrapa loss det. Det blir ingen vinst alls.

Lena Selén

Aktuellt i Degerby

Ny byahjälp för Degerby

0001